Valfri matlagning

Valfri matlagning 

Hälsa:
Pastan innehåller långsamma kolhydrater vilket gör att man håller sig mätt längre och slipper småäta under dagen.  Något som inte är så bra inom hälsan är att vi använde grädde i såsen vilket innehåller ett mättat fett. Mättat fett påverkar blodfetterna negativt och kan ge hjärt- och kärlsjukdomar. Det är bättre för hälsan att äta omättat fett som finns i t.ex. avokado, mandel och olivolja.

Ekonomi:
Maträtten är en bra vardaglig rätt som hyfsat billig att göra. Om man vill ha kravmärkta livsmedel t.ex. gurkan i detta fallet, så får man lägga lite mer pengar i matbudgeten.

Miljö:
Maträtten tar bra hänsyn till miljön då den är vegetarisk. Vegetarisk kost har en väldigt liten klimatpåverkan om du jämför med kött. Majoriteten av grönsakerna var även ekologiska (kravmärkta) vilket innebär att de inte besprutats med några kemikalier vilket i längden är bättre för miljön.

Ella & Sarah

Pasta med quornbitar i tomatsås av Olivia och Freja.

Idag fick vi välja vad vi ville laga, vi lagade pasta med quornbitar i tomatsås. Vi tyckte inte att det smakade så mycket, utan vi hade kunnat krydda den mera; så att det smakade något annat än tomat.

Måltiden är relativt bra i hänsyn till hälsan. Den hade kunnat innehålla mera grönsaker alternativt en sallad vid sidan om. Vi tyckte att det var en lagom mängd pasta till en större måltid, såsom middag, men något mycket till de vi skulle idag äta. Måltiden är vegetarisk, vilket är bra eftersom det är bra att variera mellan kött och vegetariska alternativ som proteinkälla. Dock, så uppfyller den inte tallriksmodellen fullt ut. För att uppfylla den så skulle den, som sagt, behöva mera grönsaker. Vi hade då kunnat göra exempelvis en sallad vid sidan om.

Om man tar hänsyn till ekonomin så är måltiden ganska bra. Ingen utav ingredienserna är speciellt dyra. Måltiden kan även göras utan quornbitar, vilket leder till att måltiden är ännu billigare, den kan också lagas med exempelvis ett dyrare köttalternativ, vilket leder till en större utgift.

Tyvärr så vet vi inte vart Quorn bitarna, pastan eller tomtsåsen kommer ifrån. Men, att äta något vegetariskt är i de allra flesta fallen bättre för miljön, än kött. De vegetariska alternativen som vi köper i Sverige, är oftast producerade här också. Vegetarisk mat minskar på mängden djur som vi behöver föda upp, vilket leder till en nerkortning av kretsloppet. Även mängden metangas minskar eftersom inte lika många kor behöver födas och gödas upp, vilket leder till en minskning på växthuseffekten. Även att vi inte behöver transportera djur och kött fram och tillbaka, ofta till andra länder för att packas; leder till en minskning på växthuseffekten.

kyckling sallad med pasta och pesto

Beskriv hur måltiden är om man tar hänsyn till hälsa ekonomi, och miljö

Vår maträtt har positiv inverkan på hälsan. Måltiden följer tallriksmodellen och är mycket näringsrik, innehåller mycket protein och lite kalorier.
Måltiden kostar inte speciellt mycket och därför är den bra för ekonomin. Kycklingens kvalité spelar inte stor roll man får i sig mycket protein oavsett billig eller dyr kyckling. Pasta är billigt att köpa i affären.
Tomat, sallad, paprika och gurka odlas i växthus som genererar stora utsläpp av växthusgaser.  Hur mycket växthusgaser som släpps ut beror på hur mycket växthusen värms upp. Kyckling orsakar lägre utsläpp än t.ex kor och får.


Emelie & Jennifer

Fisktacos med tillbehör samt mangosalsa

Beskriv kortfattat hur måltiden är om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Hälsomässigt är måltiden överlag bra. Vi har fått in alla delar i tallriksmodellen, dvs någon typ av protein, grönsaker och kolhydrater. Som protein valde vi lax men även fetaost och edamamebönor. Protein fungerar som bränsle och bygger upp celler. Nötkött eller blandfärs är egentligen standard i tacos men vi valde att byta ut det till lax, då det är ett bättre alternativ än kött. Som grönsaker valde vi gurka, sallad, tomat, rödlök och mango. Dessa grönsaker är inte jättebra och kan bytas ut mot grövre grönsaker. Grövre grönsaker gör att du håller dig mätt längre och ger dig mer näring. Som kolhydrat använde vi ett vitt tacobröd. För hälsosammare alternativ kan du istället välja fullkornsbröd.

När det kommer till ekonomin så har vi till viss del tagit hänsyn till den. En positiv sak är att tacos är en rätt som man kan ta lite vad man har hemma, vilket gynnar plånboken då du slipper köpa andra specifika ingredienser. Brödet är inte jättedyrt i sig men vill man få det ännu billigare och få mer för pengarna så kan man baka eget bröd. När det kommer till grönsakerna så hade vi kunnat välja grövre grönsaker då det är billigare. När man handlar grönsakerna kan man tänka på att handla dem som är på extrapris för få dem till en billigare peng. 

Miljömässigt så är lax ett mycket bättre alternativ än kött. Kött bidrar nämligen till att växthuseffekten ökar vilket leder till en ökad medeltemperatur som i sin tur ger negativa konsekvenser för miljön. I och med att vi valt grönsaker som inte kan odlas i Sverige på vinterhalvåret så behöver dem fraktas från ett land till Sverige. Under transporteringen av grönsaker släpps det ut växthusgaser i atmosfären som påverkar miljön negativt. Rätten vi valde att göra kan variera och därmed kan man ta lite vad man har hemma. Tänk på att spara dem grönsakerna du egentligen tänkt slänga och använd till denna maträtt.

Grupp: Emelina och Hanna

pasta carbonara

Utvärdering pasta carbonara

Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö?

Hälsa: I denna maträtten så finns protein som vi hittar i äggen och i baconen  detta hjälper våran kropp att återhämta och bygga muskler. Vi har även kolhydrater som ger oss energi. Maträtten är inte onyttig men i större mängder så kan det bli lite ohälsosamt t.ex. man behöver inte ha i någon matgrädde men det blir godare och mer krämigt. Vi gick även efter tallriksmodellen vi hade fläsk, kolhydrater och grönsaker.

Miljö: Måltiden är rätt bra om man utgår efter miljön. Men istället för att ha bacon hade man kunnat ha champinjoner. På detta sättet gör man maträtten vegetarisk och därmed bättre för miljön. Det är även bra för här i skolan köper de bara in varor som är producerade i Sverige. Detta gör att alla onödiga utsläpp i naturen minskar vilket är bra. Man vet även om att alla djur som slaktas har levt ett bra liv där de har fått gå fritt och inte ett liv i bur. Att det är producerat i Sverige betyder även att de som har tillverkat har arbetat under rätt arbetsvillkor, även kallat för fairtrade.

Ekonomi: Våran maträtt är mycket billigare än om man jämför med att äta en pasta carbonara på resturang. Men om man hade velat ha den billigare kan man istället för att ha fläsk ha champinjoner vilket blir mycket billigare.

Skrivet av Gustav och Vincent 9A

lax med potatis

Vad gick bra? motivera 
Det mesta gick bra med matlagningen. Jag tycker att jag jobbade smidigt och hade satt upp tiderna bra så allt skulle bli klart vid ungefär samma tid. Jag började med att koka potatisen eftersom den skulle ta längst tid att bli klar. Jag ville inte sätta igång med att koka broccolin eller steka laxen direkt eftersom de blir klara på ca 10 min och då blir laxen och broccolin kall innan potatisen kokat färdigt.
Jag tvättade broccolin och lade den i en gryta med kallt vatten så smutsen skulle komma ut. Därefter väntade jag en kvart innan jag började koka broccolin och steka laxen. Jag tycker att laxen var gott kryddad.

Vad kunde gått bättre? motivera
Eftersom laxen inte var tinad så satte jag igång med den någon minut senare än planerat och potatisen blev klar innan laxen och broccolin. Laxen blev också lite bränd på ena sidan. Jag glömde att salta potatisen direkt efter jag började koka den men jag kom på mig själv några minuter efter.
Det jag kunde göra bättre var att sänka värmen så att laxen inte blev bränd.
Jag hade planerat att lägg ned tomaten i stekpannan direkt efter jag hade vänt på laxen men jag glömde det precis när laxen var klar. Det jag gjorde var att lägga i tomaten direkt efter jag hade satt laxen på tallriken, höjde värmen och väntade i någon minut.

Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa och miljö?

1st tinad djupfryst lax i bit   ca 150g  energi innehåll 230 kcal / 100g   16g fett, mättat fett 3 gram, protein 4g  2,3g omega3 -

laxen räknas till gruppen fet fisk och innehåller mycket fettsyror som omega 3.  Omega 3 är en fettsyra som kroppen behöver men inte kan producera själv. 

Laxen är rik på protein som kan användas som bränsle istället för som byggstenar. Många som vill bygga muskler äter därför stora mängder protein.

Laxen är en odlad fisk, den har liten påverkan på atmosfären t.ex inte släpper ut någon koldioxid. Men beroende på hur fisken odlas kan det förorena vattnet, när den bajsar eller inte äter upp maten de får så det trillar ned på botten or möglar.

2 potatisar (små) 100g/st energi innehåll 76 kcal- 

Rik på kalium, c- vitamin och magnesium. Potatisen är bra för atmosfären då den producerar syre. Men den behöver mycket vatten och konstgödning som påverkar miljön negativt. Potatisskal är rika på fibrer, kalcium, järn, zink, fosfor och B-Vitamin. Potatis och rotfrukter är bra basmat. Utöver energi i form av kolhydrater ger potatis vitamin C, vissa B-vitaminer, kalium och kostfibrer. 

Zink är viktigt för att matsmältningen ska fungera som den ska. Har vi brist på mineralet får kroppen svårt att smälta maten och ta upp näring. Symtom som illamående, kräkningar och diarré kan bero på zinkbrist.

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. 

Broccoli liten eller ¼ stor   ca 100g   33kcal / 100g - 

Broccolin är rik på mineraler som natrium, kalium, kalcium, järn och magnesium dessutom är den rik på vitaminerna A, C och B6. Broccolin är bra för miljön påverkar inte atmosfären. Om den är väl odlad behövs inga gifter. Men den behöver mycket vatten och konstgödning som påverkar miljön negativt. 

Vitamin A fungerar som en viktig antioxidant. Vitamin A är framförallt bra för vår syn, huden och håret, slemhinnor, immunförsvaret, skelettet och cellmembranen.

Vitamin A behövs också för fosterutvecklingen och för att kroppen ska kunna producera testosteron. Vitamin C är viktigt för huden, då det bland annat krävs för bildandet av hudens byggstenar. Vitamin C fungerar även som en stark antioxidant som skyddar huden från solskador och för tidigt åldrande. 

människokroppen kan inte skapa någon form av vitamin B6 själv, förutom vid kostintag.

Vitamin B6 är viktig för matsmältningen, hjälper att minska smärta och hjälper att balansera blodsockret.

Kalium är ett livsnödvändigt grundämne.Kalium behövs för kroppens nerv- och muskelfunktion samt för att reglera blodtrycket. Kalcium behövs bland annat då skelett och tänder bildas samt vid blod koagulering och nervfunktion.Både för mycket natrium och för lite kalium kan kopplas till förhöjt blodtryck, vilket ökar risken för hjärtsjukdom och stroke.

1st tomat  100g    energi innehåll ca 18kcal - 

rik på kalcium, magnesium, vitamin A och C. Tomater odlas i uppvärmda drivhus. Påverkar miljön av CO2 utsläpp från uppvärmningsanläggningen till drivhusen.

Se ovan varför vitaminerna och mineralerna är bra.

¼ citron   10g   28 kcal- 

Rik på kalium, kalcium, vitamin A och vitamin C. Citron kräver mycket konstbevattning 

Se ovan varför vitaminerna och mineralerna är bra.

Det totala energi innehållet i portionen är 475 kcal. Portionen är en väl balanserad nyttig måltid med stort protein innehåll. 

Matlagningsprov hanna 9a

Maträtt: Kycklingbröstfilé med potatissallad, vattenmelonssallad och vitlöksdressing/sås.

-Vad gick bra? Motivera. 

Överlag gick allt mycket bra. Jag blev nöjd med resultatet vilket jag tycker är viktigast. Jag hade en bra planering i huvudet som jag följde, utan den hade jag inte känt mig lika lugn och säker i köket. Jag städade och diskade under matlagningsprocessen vilket gjorde att jag inte hade det stökigt i köket, utan organiserat och rent. Eftersom jag planerade bra tog det inte allt för lång tid att laga maten. Jag var hela tiden igång med något och annars diskade jag. Själv tycker jag kycklingen blev bäst. Kycklingen blev inte torr vilket jag är mycket nöjd över. Den var perfekt tillagad. Jag stekte den först tills den fått en fin färg, sedan stoppade jag in den i ugnen. Kycklingen var även lagom mycket kryddad. Eftersom rå kycklingsaft ökar risken för oss att bli sjuka, var jag väldigt noggrann med att städa undan och diska det så fort som möjligt. Potatisen blev bra den med, varken för hård eller mjuk. Potatisen satte jag igång först då den skulle ta längst tid (skalade den och gjorde den redo för att kokas). Jag kokade upp vattnet genom en vattenkokare för att det går snabbare än att koka upp vattnet i kastrull. Det hjälpte genom att jag sparade lite tid. Jag tajmade de olika mat-delarna hyfsat bra. Kycklingen var klar lite innan potatissalladen men kycklingen serverades varm ändå. Såsen och vattenmelonsalladen hade jag gjort under tiden potatisen kokade och kycklingen var i ugnen för att de skulle hinna stå i kylen en stund. Jag är mest stolt över att jag fick in många olika matlagningsmetoder i min maträtt, bl.a. stekning, kokning, ugnsbakning och hackning. Det som jag själv tycker är godast var vattenmelonsalladen. Den är blandad med lite lime vilket gör att den får en extra touch, och det gillar jag. Men jag blev fortfarande mest nöjd och stolt över kycklingen då jag själv anser att den är det svåraste momentet i min maträtt. Sparrisen blev också jättegod, tycker den passar mycket bra till det andra på tallriken.

-Vad kunde gått bättre? Motivera. 

Det var inget större som gick snett, det mesta gick som på en räls. Jag glömde att salta vattnet när jag kokade potatisen, men det påverkade inte mitt slutresultat. Jag glömde även att ha i flingsalt i potatissalladen, men det smakade bra ändå. Något jag hade kunnat göra annorlunda är att diska undan fler saker under tiden jag lagade maten för att spara tid på efterarbetet.

-Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö? Tänk på att utveckla ditt resonemang. 

Miljön: Det är inte säsong för vattenmelon just nu vilket inte är så bra för miljön. Man hade därför kunnat använda något som hade ersatt vattenmelonen, t.ex. tomat. Tomat är inte heller superduper bra för denna säsong men bättre än vattenmelon i alla fall. Ett ännu bättre alternativ hade varit morot då det är en grov grönsak och kan odlas i Sverige året om utan att utnyttja för mycket energi. Vattenmelon odlas inte i kallare länder om det inte finns rätt förutsättningar. Vattenmelonsproduktion behöver värme. För oss i Sverige är inte det så bra då vi inte är ett land som kan ge den värmen året om. Vi behöver transportera/frakta melonen från odlingslandet till Sverige vilket är en väldigt lång väg och det är negativt för miljön. Vi bidrar då till mer farliga och dåliga utsläpp som påverkar oss människor och miljön negativt. Livsmedelstransporterna släpper ut väldigt stora mängder koldioxid och det ökar växthuseffekten. Den ökade växthuseffekten leder till att temperaturerna höjs och det kommer att bli varmare. Detta kommer att påverka både miljön och samhället. Både isar och glaciärer kommer att smälta, detta i sin tur leder till en högre havsnivå då vattnets volym blir större. Mycket av detta kan leda till att det blir konflikter mellan människor. Öknar kommer att sprida sig då det blir varmare. Det finns många insekter som trivs i ett varmare klimat, insekterna kan bära på parasiter som även kan sprida sig. Många liv kan hotas då t.ex. myggor som bär på Malaria sprider sig.

Vi vill ha en så bra hållbar utveckling som möjligt. För att bidra till detta kan man välja ekologiskt. Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Ekologiska varor är inte gjort på besprutningsmedel, kemikalier osv.

Till potatissalladen kan man slänga ihop lite vad man har hemma. Det behöver såklart inte vara sparris som behöver en solig och varm plats för att bäst kunna odlas. Sparris måste vi också transportera till Sverige. Kyckling är ett mycket bättre alternativ än rött kött. Rött kött bildar en väldigt mycket större mängd växthusgas än kyckling. T.ex. kor släpper ut metangas vid matspjälkningen vilket är mycket dåligt för vårt klimat. Kycklingen är bäst om den är svensk. T.ex. Kronfågelns kyckling är alltid garanterat svensk, och de har dessutom mycket ekologiska alternativ. Ingen svensk kyckling får antibiotika till skillnad från kycklingar som kommer från andra delar av världen. Välj det som är bäst för miljön för att bidra till en så bra jord som möjligt. Ett bra alternativ för kycklingen är Quorn eller soja. Det är vegetariska alternativ som helt enkelt är mycket bättre för miljön.

Läs mer om Quorn här: https://www.quorn.se/om-quorn

Kryddor, oljor mm. har jag använt från plast eller glas burkar/flaskor. För att göra det så miljövänligt som möjligt se till att återvinna och sortera rätt när de är helt slut.  

Ett tips till alla konsumenter som vill köpa varor med hänsyn till miljön är att leta efter miljömärkningar och hållbarhetsmärkningar. De ska hjälpa konsumenter att hitta varor eller tjänster som producerats på ett sätt som tar hänsyn till miljön. 

Hälsa: Det ingår mycket grönsaker i min rätt vilket är mycket bra för hälsan. Jag gör allt från grunden så de är inte massa konstiga ämnen och tillsättningar i råvarorna. För att man ska må bra är det viktigt att följa tallriksmodellen, det är viktigt att äta lagom mycket av varje del. Se till att få i dig det proteinet och de kolhydrater du som individ behöver. Grönsaker och rotfrukter ger dig vitaminer, mineraler och fibrer. Potatis, pasta, bröd och gryn (kolhydrater) ger dig energi. Kött, fisk, ägg och baljväxter ger dig protein och mineraler. I min maträtt ingår alla delar. Fetter är också viktigt. I fetaosten finns ganska mycket fett, så där får du i dig den delen. Stek kycklingen i olja eller smör så du får i dig extra fett också. Det bästa alternativet är olja då det är det nyttigaste alternativet utav smör och olja. Även likadant med sparrisen, stek den i någon form av fett. Fetthalten i kyckling är väldigt låg, så försök hitta småsaker som kan tillsätta det fettet som du som individ behöver. För att göra måltiden ännu nyttigare kan man ha naturell yoghurt eller naturell kvarg istället för cremefraiche. Men sedan kan man inte göra rätten mycket nyttigare än vad den redan är. Spenat är väldigt nyttigt och bra för kroppen. Det är bra för hjärnan, motverkar sjukdomar, ger starkare skelett/ben och innehåller väldigt mycket vitaminer. 

Ekonomi: Ekonomiskt sätt kan min maträtt vara både bra och mindre bra. Till rätten kan man ta vad som finns hemma vilket också gör att du sparar på dina pengar. Blir det något över fryser man in det och äter som rester, då tar du verkligen till vara på allt du har köpt. Eftersom det är ganska mycket ingredienser, och det finns både kyckling och fetaost behöver man inte ha jättemycket av det proteinrika. Kyckling är ganska billigt i jämförelse med mycket annat, t.ex. rött kött. Välj färsk potatis, det är mycket billigt och alltså superbra för plånboken. För att göra grönsakerna billigare är ett tips att köpa de frysta och inte färska. Om man gör en undersökning vad som är dyrast av fryst och färsk är färskt ganska mycket dyrare. Tina upp de frysta varorna så smakar det lika bra som om de skulle vara färska. Du kan också välja att ta bort vissa ingredienser som du känner blir för dyrt för plånboken, t.ex. sparrisen och sockerärtorna. Grekisk och turkisk yoghurt funkar lika bra som cremefraiche. Välj det som du tycker är godast och bäst för din ekonomi.

- Hanna Hellström 9a

Schnitzel med kokt potatis och ärtor

Schnitzel med kokt potatis och ärtor

Vad gick bra?
Jag har svårt att säga någonting som inte gick bra. Jag hade nog med tålamod för att lyckas tajma både potatis och schnitzel och under tiden jag väntade på att potatisen skulle bli färdig gjorde jag alla förberedelser för att steka sjävla schnitzeln. Själva processen av att steka själva schnitzeln visste jag var snabb, max en minut eller två per sida. När jag kände att potatisen nästan var färdig så var det så lätt som att stoppa schnitzeln i stekpannan och vips, tre/fyra minuter senare var måltiden färdig. Under tiden då jag väntade på potatisen (innan jag stekte schintzeln alltså) hann jag diska både kniv och skärbräda vilket innebar att jag endast behövde diska kastrull och stekpanna när rätten var färdig samt stoppa ströbröds - och -ägg skålarna i diskmaskinen. Dessutom gav det mig tid att äta själva rätten medan jag väntade på att stekpanna och kastrull kylde ner lite grann. 

Vad kunde gått bättre?

Jag kan faktiskt inte komma på något som gick fel. Alltså inget som jag utförde på ett felaktigt sätt men, det finns förändringar jag skulle kunna tänkt mig inför nästa gång. Eftersom att jag inte hade tillgång till smält smör som vanligtvis skulle fungera som en sorts sås skulle jag kunna tänka mig någon annan sås istället. Det låter kanske galet men exempelvis en brunsås där man använder sig av resterna i stekpannan (alltså smör och ströbröd) skulle utgöra en bra bas för att maten inte ska kännas torr, även om jag inte tyckte att den kändes som det då jag åt maten i direkt koppling till att den var färdig. Sättet vi äter måltiden hemma och receptet jag använde mig av ingår inte heller någon sallad eller riktigt några grönsaker utöver ärtor (eller kapris). Jag skulle definitivt kunna tänka mig en simpel sallad med gurka, tomat majs osv. för att få det hela att kännas som en "fylligare" måltid. Då det på sätt och vis kändes som att den saknade ett element av något knaprigt och "fuktigt".

Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö?
Hälsa: När jag valde vilken måltid jag ville göra inför provet hade jag mycket olika idéer om vad jag kunde göra men eftersom att det inte fanns någon direkt anledning att göra måltiden på ett sätt då den skulle uppfylla kraven på hälsa, ekonomi och miljö valde jag istället att göra något som jag tycker är fantastiskt gott och som dessutom innehåller tre matlagningsmetoder i form av panering, stekning och kokning. Ur en hälsosynpunkt är inte måltiden upp till standard. Den innehåller till en början alldeles för liten andel grönsaker om man utgår från tallriksmodellen och det innebär att mängden kött - grönsaker/rotfrukter blir 50/50 delat mellan potatis och kött vilket inte är rekommenderat eller önskat. Mängden kött är dock inte så farlig i sig. Enligt livsmedelsverket är 500 gram kött rekommendationen för mängd kött på en vecka varav en liten mängd charkuteriprodukter. Om man då tänker att måltiden är någonting man absolut max äter en gång i veckan om ens det är de 100 grammen kött inte särskilt dåligt så länge man kontrollerar mängden köttkonsumtionen resten av veckan. Ur en hälsosynpunkt uppfyller måltiden inte heller hela matcirkeln men med små förändringar som en sallad och exempelvis en knäckebrödsmacka samt ett glas mjölk skulle den vara på god väg. Inte heller detta anser jag som något problem då man (i alla fall inte jag) inte äter måltiden ofta då den tar något längre att tillaga samt att den är lite högtidlig, för mig åtminstone. För att inte nämna premien man betalar för köttet själv. Min idé om det hela är i slutänden att det finns fler sätt att komplettera måltiden för att den inte ska vara direkt ohälsosam.

Ur en ekonomisk synpunkt ser jag inte heller måltiden som direkt dålig då den som tidigare nämnt är högtidlig för mig. Alltså inte någonting man äter varje dag eller ens varje vecka. Det skulle betyda att det något dyrare köttet på sätt och vis skulle vara berättigat då det är något högtidligt och lite extra. Köttet använt eller andra sorters kött som skulle kunnas användas på samma sätt är inte vardagligt kött och använt specifikt för något högtidligt. Därför anser jag premien som värdig.

När det kommer till miljö blir det svårare. Vi är alla medvetna vid det här laget att köttkonsumtionen är för hög internationellt men också i Sverige. Eftersom jag redan nämnt att mängden kött inte är särskilt hög och att köttet inte heller konsumeras ofta som ett vardagligt kött blir det i slutänden inte särskilt dåligt. Om vi säger att köttet dessutom är svenskt och ekologiskt blir effekten av kötten på miljön inte särskilt dålig. Min slutsats är alltså; den mängd konsumtion av det specifika köttet är kanske något högre för en hel familj eller liknande någon gång om året men inte ofta nog för att det ska ha någon riktig effekt på miljön. Mellan de få gångerna man äter denna måltid kommer med stor sannolikhet annat kött med lägre kvalité och det är det riktiga problemet. Inte det dyrare köttet som är en finare bit kött som sällan köps. Alltså är det helt godkänt att äta denna måltid någon gång ibland utan att få dåligt samvete av det. Jag pratar väldigt lite om både potatis, ärtor och en eventuell sallad som tidigare nämndes som ett förslag då alla de råvarorna är möjliga att köpas från svenska bönder med råvaror som är odlade i Sverige. Alltså den sortens råvaror som mer eller mindre har minst påverkan på miljön som möjligt. 


ps. ärtor ingår inte i bilden då jag la upp dem efter att ha tagit bilden.

Sichuan chicken kung pao med ris och edamamebönor

MATLAGNINGSPROV – UTVÄRDERING                                                 

Maträtt: Sichuan chicken kung pao med ris och edamamebönor               

Vad gick bra? Motivera. 

Överlag så tycker jag att allting gick väldigt bra. Jag planerade mitt arbete väl så att jag alltid gjorde någonting och hade fullt upp under hela matlagningsprocessen.  Medans jag väntade på att något skulle bli färdigt så gjorde jag något annat undertiden för att spara tid. Medans jag t.ex. kokade ris så kokade jag edamamebönorna och kryddade de. Under matlagningsprocessen så städade jag med jämna mellanrum för att hålla det rent och organiserat på arbetsbänken. De olika delarna som woken, riset och edamamebönorna blev klara samtidigt och allt serverades varmt. Jag använde tiden väl och arbetade i ett snabbt tempo men ändå strukturerat. Riset blev perfekt kokt och edamamebönorna likaså. Kycklingen blev lagom stekt och grönsakerna med. Lite krispiga och hårda men inte för mjuka. Jag anser själv att jag hanterade kycklingen väldigt bra och jag var noggrann med hygienen och verkligen såg till att den blev tillräckligt stekt. Jag tycker även att jag fick till kryddningen på woken perfekt då den hade en bra balans mellan smakerna och var lagom stark. Slutresultatet smakade väldigt bra och blev lika gott som jag förväntat.

Vad kunde gått bättre? Motivera. 

Jag tycker inte att det var något större problem eller misstag som jag gjorde under matlagningsprocessen. Men om jag måste nämna någonting skulle det iså fall vara att jag skulle ha satt på riset lite tidigare. Jag satt på det nån minut senare än vad jag skulle och det resulterade i att jag fick vänta i ca 3 min på att riset skulle bli färdigt medans woken och bönorna redan var klara. Dock blev det inte till ett stort problem då alla moment var varma mot slutet ändå. Dessutom hade jag tid att diska och städa undan under dem 3 minuterna.

Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Tänk på att utveckla ditt resonemang. 

Hälsa:

Min maträtt jag valde att laga tar till viss del hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. När det gäller hälsa så anser jag att det är bra att jämföra med tallriksmodellen. Tallriksmodellen delas upp i tre olika delar. Grönsaker och rotfrukter som ger dig vitaminer, mineraler och fibrer. Potatis, pasta, bröd och gryn som ger dig energi. Kött, fisk, ägg och baljväxter som ger dig protein och mineraler. Min rätt innehöll alla delarna. Både grönsaker som salladslök, morot och broccoli, ris, kyckling och edamamebönorna som är en baljväxt. Jag hade bra och hälsosamma propositioner av dem olika delarna i maträtten anpassat efter mig. Dvs mest grönsaker och ris och lite mindre kött för en person. När det kommer till grönsakerna så hade jag salladslök, morot och broccoli i maträtten. Salladslöken innehåller mängder med näringsämnen och det är viktigt att åtminstone äta lök några dagar i veckan. Löken hjälper b.la. till med att minska risk för cancer, stärka skelettet och hjälpa till vid matspjälkningen. Näringsämnen är viktiga för att du ska må bra och få energi. Moroten är bra för tänderna då när det tillverkas mer saliv vid förtäring av morot som dödar bakteries som orsakar karies. Den innehåller även mycket vitamin A som är bra för synen. Broccolin innehåller antioxidanter som b.la. sänker kolesterolvärdet i blodet. Antioxidanter ökar järnupptaget i kroppen och hjälper till att bygga upp ben och brosk. Brist på antioxidanter och speciellt på C-vitamin som finns i broccoli är vanligt. För att undvika infektioner och trötthet så kan man få i sig C-vitamin genom t.ex. broccolin i min maträtt. Grönsakerna som jag valde att ha i min maträtt är fiberrika och grova grönsaker. Det gör att man håller sig mätt längre och så att maträtten får mer volym. Det gör även så att man inte småäter mellan måltiderna.

Att få i någon typ av kolhydrat är viktigt. Det är kolhydraterna som bland annat ger energi till hjärnan och musklerna. Därför valde jag att ha jasminris till min maträtt. Det är en långsam kolhydrat som gör så att man håller sig mätt länge. Jasminris är helt ofarlig så länge man äter det med jämna mellanrum. Man ska gärna undvika att äta det ofta då det innehåller ämnet arsenik. Det kan på längre sikt öka risken för bland annat cancer i lungorna. Så vill man istället äta något annat alternativ så kan man äta quinoa som innehåller mer protein och fiber. Skulle dock säga att ris passar bättre till min maträtt, men man väljer själv. Ett alternativ är även ris gjort på fullkorn. Fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med i mat gjord på till exempel vete, råg, korn, havre, ris och majs. Fullkorn innehåller mer fibrer, vitaminer och mineraler än när man inte använt hela kornet. Fullkorn minskar b.la. risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2.

Proteinet är viktigt att få i sig varje dag då det är det som ger energi och bygger upp och reparerar kroppens celler. Som protein valde jag att ha lårkycklingfilé. Lårkycklingfilé och kyckling i allmänhet är inte farligt för hälsan som annat rött kött och chark kan vara. Kycklingen ger mättnad och är bra för hälsan. Ett vegetariskt alternativ till kyckling är Quorn som finns i många olika former. Det är inte bara viktigt för miljön att äta vegetariskt utan även för hälsan. Så om man vill kan man byta ut kycklingen till Quorn.

I maträtten använde jag rapsolja att woka i. Det är ett nyttigare matfett som innehåller omega 3-fett som kroppen inte kan bilda själv och som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Jag använde inte mig heller av mycket salt vilket är positivt. Salt i för stor mängd kan nämligen leda till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och njurskador.

Ekonomi:

Min maträtt är hyfsat billig och tar till viss del hänsyn till ekonomi. Riset kan kosta lite olika beroende på märke men har oftast okej pris. Men jämför man med t.ex. potatis så är riset mycket dyrare. Det finns egentligen inget bättre alternativ som liknar ris som är billigare. Det finns såklart quinoa och matvete men dem ligger i en ännu dyrare prisklass. Morot och broccoli är två billiga grönsaker som man oftast kan få mycket av för en liten peng. Salladslöken är inte heller en dyr grönsak utan ligger i normalklassen. Proteinet dvs lårkycklingfilén är hyfsat dyr och kostar ca 129 kr/kg. Den är billigare än oxfilé men dyrare än t.ex. en vanlig kycklingfilé. Så vill man ha ett billigare alternativ kan man istället använda kycklingfilé, blir dock torrare. Kan även bli billigare med Quorn eller soja om man vill ha ett vegetarisk alternativ. Edamamebönorna har ett hyfsat bra pris och kostar runt 30 kr för en påse. Man får dock inte så många bönor för priset i och med att dem ligger i sina skal. Men om man vill få det billigare kan man istället köpa en förpackning med endast bönor för då får man fler. I rätten används även olika sorters soja, vinäger, oljor och kryddor som man kanske inte har hemma. Tillsammans blir kostnaden av ingredienserna ganska hög. Däremot så är det ingredienser som man sedan kan fortsätta använda flera gånger då man får mycket i förpackningarna. När du ska laga samma rätt igen lägger du endast till grönsaker och kött och resten har du redan hemma. Sen så behöver man inte gå exakt efter receptet varje gång man lagar rätten. Man kan ta lite vad man har hemma. Om du t.ex. har en blomkål som snart ändå kommer att slängas så kan du skära upp den i mindre bitar och slänga ner den i wokjärnet. Det blir billigare för dig då du slipper slänga och köpa nytt som blir ytterligare en kostnad. När man handlar ingredienserna kan man även tänka på att titta på jämförspriset på varorna men även leta efter varor som är på extrapris.

Miljö:

Miljömässigt så är min rätt en bra maträtt men har även nackdelar. Grönsakerna jag valt att använda är säsongsgrönsaker. Dem odlas alltså här i Sverige under hösten/vintern (den säsongen som är just nu). Det gör att dem inte behöver fraktas en lång väg från något annat land. Livsmedelstransporterna släpper nämligen ut stora mängder koldioxid som ökar växthuseffekten, alltså ökar medeltemperaturen på jorden. Broccolin jag valde är dessutom en grov grönsak och moroten är en grov rotfrukt. Dem kan odlas energisnålt utomhus i Sverige året om och har därför en lägre miljöpåverkan än t.ex. tomat, gurka och sallad. Dessutom håller dem längre och riskerar alltså inte att slängas så som andra grönsaker för att dem blivit gamla. Viktigt är också att grönsakerna gärna ska vara närodlade och ekologiska.

Jag valde att ha ris i min maträtt och det är faktiskt inte det bästa alternativet för miljön. Ris har större klimatpåverkan än andra spannmål och potatis pga. att de vattendränkta risodlingarna orsakar stora metangasutsläpp. 75 procent av risodlingen är konstbevattnad vilket är ett stort problem då vatten är en bristvara när klimatet blivit varmare och torrare över hela världen.

I Asiens risodlingar används växtskyddsmedel som kan orsaka skador på miljön. Från att riset är på en risodling till att det hamlar på tallriken så behöver det transporteras från en plats till en annan som också tär på miljön genom utsläpp. Därför är det bättre ur ett miljöperspektiv att välja något annat än ris. Och vad är det då man ska välja? Jo, något annat som jag hade kunnat ha till min maträtt är olika typer av spannmål som t.ex. quinoa och matvete. Det är två närings- och fiberrika spannmål som är ett bättre alternativ till ris.

När det kommer till protein så valde jag att ha kyckling. Ett mycket bättre alternativ än rött kött och chark. Ett kg nötkött tillverkar ca 10 gånger så mycket växthusgaser som 1 kg kyckling. Det beror bland annat på att vid kornas matspjälkning bildas en stor mängd metangas, som påverkar klimatet. Kyckling är däremot inte ett miljövänligt djur, men är bättre en annat kött. Om man nu ska äta kyckling ska man tänka på, precis som jag gjorde att äta köttet som ett tillbehör med en större del grönsaker och kolhydrater. I min maträtt valde jag även att lägga till edamamebönor som är en baljväxt. Det är också ett sätt att minska på köttet. Men det bästa är faktiskt att skippa köttet helt och äta vegetariskt.  Man kan enkelt ändra min rätt till vegetarisk genom att byta ut kycklingen mot t.ex. Quornbitar.

 När det gäller dem olika sojorna, oljorna, vinägern och kryddorna jag använde så kommer dem i plast och glasförpackningar.  Det hade kunnat vara onödiga förpackningar om man hade använt hela flaskan och sedan slängt den i soporna. Men väljer man att återvinna flaskan så är det mycket skonsammare för miljön.  När man handlar dem olika ingredienserna till min maträtt så kan man även tänka på att handla b.la. krav märkta varor. Som visar att varan är ekologisk, producerad med höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Men varför har växthusgaserna en negativ påverkan på miljön? När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens naturliga växthuseffekt förstärks, temperaturen stiger och klimatet förändras med risk för allvarliga effekter runt om i världen. När medeltemperaturen stiger i hela världen börjar isarna att smälta. Djuren som bor på isarna förlorar sina hem och dör för eller senare ut. Vattennivån höjs och det sker översvämningar. Land och platser som ligger nära havet kan bli helt vatten täckta. Sjukdomar och insekter sprider sig lättare och miljontals människor riskerar sämre hälsa. Ett varmare klimat leder till ett extremt väder med extrema regnperioder och torkar. Det kan leda till torka och svält i flera delar av världen. Det är alltså väldigt viktigt att tänka efter vad man handlar och äter. För varje liten sak påverkar vår miljö, vår ekonomi och din individuella hälsa.

- Emelina Billsten 9A

Matlagningsprov, Ella Breiler

MATLAGNINGSPROV-Utvärdering

Maträtt: Linscurry m ris och Chapati bröd

Vad gick bra?  Vad kunde gått bättre?

Jag skulle vilja säga att det mesta med min maträtt blev bra. Riset råkade koka över men det blev väldigt bra kokt ris tillslut, dock hade jag själv föredragit basmatiris till denna rätten, före jasminris. Min linscurry smakade jag av och försökte få en balanserad och god smak, jag tyckte att smaken blev god men själv hade jag kanske föredragit lite hetta, eftersom när man äter det tillsammans med riset så smakar det ju lite mindre än vad det gör om man smakar direkt ur grytan. Så nu i efterhand, hade jag nog tagit i lite mer curry för lite extra smak och lite mer sambal oelek för att få lite mer hetta. Sen är det ju också väldigt individuellt hur stark mat man gillar och vad man tycker är gott. Bröden var lite torra men meningen var lite att man skulle ha lite gryta på bröden och då är det ju bra om bröden inte är för mjuka så att de blir soggiga, men jag kanske an vände lite mycket mjöl när jag kavlade ut de. Jag har lagat linscurryn innan och kände att det var ett säkert kort men jag tycker att när jag lagade den så lärde jag mig fortfarande saker, som att använda lite mindre mjöl vid utkavling av bröden, addera lite mer hetta så att den är stark när man bara smakar på grytan så att det tillsammans med riset blir bra balans. Jag tycker att jag hade det rent medan jag lagade mat, jag försökte städa undan under tiden och jag tycker att det är ganska lätt att göra medan man gör en gryta då den bara kan stå och puttra på låg värme om det är så att man behöver göra något annat. Det blev dock lite stökigt i slutet eftersom jag gjorde bröden och då har man lite mjölig bänk, men överlag tycker jag att min bänk var bra städad. När jag lagade den a rätten använde jag mig av metoder som sjudning, kokning och stekning, i början lät jag även ingredienser som lök ingefära och sambal oelek för att använda mig av metoden fräsa, medan jag gjorde mina bröd så lät jag min gryta stå och puttra.

Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö?

Jag tycker att min måltid tar bra hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö, men jag börjar med miljö.

Miljö:

Jag gjorde en vegetarisk rätt, där proteinet är linser. Baljväxter som t.ex. ärtor och linser har väldigt mycket mindre klimatpåverkan än t.ex. nötkött. Enligt en studie som livsmedelsverket har gjort om antal kg växthusgaser som släpps ut när somliga proteinkällor tillverkas per kg råvara. Baljväxter orsakar ca 2 kg växthusgaser per kg råvara, t.ex. nötkött orsakar ca 26 kg per kg råvara. 13 kg baljväxter orsakar alltså  lika mycket växthusgaser som 1 kg nötkött. 

Ris har dock ganska stor klimatpåverkan, en kolhydrat med väldigt lite klimatpåverkan är potatis, men jag tyckte inte att det passade till denna rätten. Jag använde mig av kokosmjölk som väldigt ofta kommer i metallburkar som kan var väldigt farligt för miljön. Jag sköljde ur burken och la den i återvinningen, men vi änvänder dagligen oss av material och metoder som är väldigt skadliga för miljön. Som t.ex. plast, plast är väldigt farligt för miljön, t.ex. sugrör går inte att återvinna i plaståtervinning, därför måste man slänga sugrör i den vanliga slasken och det kommer senare ut i haven och är jättefarligt för t.ex. havssköldpaddor då de kan fastna i sugrören. Jag har sätt flera videor om detta och det finns en lösning, metallsugrör som går att diska och använda flera, flera gånger. De enda råvarorna med plastförpackning som jag använde mig av var paprika, som man kan egentligen kan köpa i lösvikt. Broccolin var i en plastpåse, men när jag tänker efter så köper man ju antingen fryst broccoli i en plastpåse eller rå broccoli och då brukar den var inlindad i plastfolie. När man är i mataffären är det viktigt att tänka på att köpa en papperskasse, eller ha med sig en kasse som man alltid använder. Försöka att köpa så lite grejer som möjligt som har plastförpackning, eller om du ska köpa en paprika och så tar du i lösvikt, behöver du verkligen lägga paprikan i en plastpåse eller klarar du dig utan? Sen när man handlar mat är det också viktigt att kolla efter olika märkningar, som t.ex. den kokosmjölken som jag använde mig kommer från kung markatta och har fem olika miljömärkningar. Fairtrade, handlar du fairtrade produkter så bidrar du till att i detta fallet att de som har odlat kokosnöten har bra arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är en certifiering som har som mål att motverka fattigdom och stärka handlingskraften. Krav, om du handlar KRAV-märkta produkter innebär det att råvaran är ekologisk och det betyder att t.ex. djuret har levt ett bra liv eller att grödorna har odlats naturvänligt, utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Klimatkompenserande transporter är kung markattas egna märke och det finns endast på deras egna produkter. Detta innebär att företaget aktivt försöker minska sina CO₂ utsläpp, genom att försöka optimera sina transporter. Företaget försöker alltid välja t.ex. tåg och båt där det är möjligt, istället för flyg eller lastbil. Ekologiskt jordbruk, är KRAV-märkets motsvarighet i Europa. Allt som säljs och marknadsförs som ekologiskt ska ha denna märkning och uppfylla alla kraven. Ekologiskt jordbruk är grundat efter EU:s regler och inte de svenska reglerna. KRAV-märkningen kriterier inom områdena djurhållning, socialt ansvar och klimatpåverkan är strängare än de för Ekologiskt jordbruk. Ä-märkningen används på produkter som är fria från samtliga tillsatser från E-nummerlistan (E120, E170) osv. Syftet med märkningen är att underlätta för de konsumenter som letar efter produkter som är fria från tillsatser. Jag tycker det är viktigt som både företag och privatperson att aktivt ta upp miljöfrågor i samtal, och aktivt göra något för att gynna miljön och vår jord. Allt vi gör idag har en inverkan på miljön och vi lämnar ekologiska fotavtryck efter oss. Just nu använder vi mer än vad jorden kan ge, enligt WWF lever vi idag som att vi hade 1,6 planeter. För en hållbar utveckling måste vi lära os hur vi använder och tar hand om jordens resurser på ett hälsosamt sätt, så att många, många generationer kan leva kvar på jorden efter oss.

Ekonomi:                                                                                                                                   Jag tycker att min rätt är ganska bra för ekonomin, man använder sig av ganska basic ingredienser som är lätt att byta ut till det man har hemma just den dagen som t.ex. broccoli är lätt att byta ut till blomkål, och paprika kan lätt bytas ut till tomat, eller om man är sugen på zucchini, så kan man ha i det. Om du köper röda linser och kokosmjölk så kan jag nästan garantera att du har resten av ingredienserna hemma så det är också en maträtt som du alltid kan ha hemma och se som ett alternativ när man inte vet vad man ska laga. Nu använde jag mig av en burk kokosmjölk men om jag lagar till min familj på en vardag använder jag två. En burk av kung markattas kokosmjölk kostar ca 20 kr, beroende på var du köper den. Det är ganska dyrt för att vara kokosmjölk, men denna kokosmjölken innehåller endast kokosnöt och vatten och inga tillsatser, till skillnad från Santa marias kokosmjölk som även innehåller kokosnötextrakt och stabiliseringsmedel. Som tidigare nämnt har kung markattas kokosmjölk 5 miljömärkningar, så det handlar om vad man vill lägga pengar på. Själv hade jag valt kung markattas då det är bättre för miljön. När jag lagade mat, gjorde jag mitt egna Chapati bröd, det går väldigt snabbt, behöver inte jäsa och är väldigt billigt att göra. Du behöver endast mjöl, vatten och salt, sedan kavlar du ut det tunt och steker det i en torr stekpanna. Att köpa bröd kan bli väldigt dyrt då det är något som kan gå åt snabbt i ett hushåll. Om man förutser att man bakar en limpa istället från det bröd jag gjorde skulle priset skilja sig där emellan pga. att man behöver köpa jäst osv. Fast om du köper bröd blir det ändå betydligt billigare till skillnad från när du bakar ditt egna bröd. Priserna på bröd ligger ungefär på 25 kr limpan och om du förutser att du köper två limpor i veckan till en familj på fyra pers., så skulle det innebära en kostnad på 2600 kr om året. Om du däremot skulle baka ditt egna bröd så kostar det ungefär 10–30% av vad det kostar att köpa bröd. Om vi nu räknar, med att du bakar lite dyrare och lyxigare bröd så skulle det bli en kostnad på 780 kr, vilket hade resulterat i att du sparat 1820 kr per år. Det är pengar som du kan lägga på mer vettiga och kanske roligare saker. Om du bakar ditt egna bröd så vet du exakt vad som är i brödet och du vet att det inte finns några onödiga tillsatser. I vissa bröd finns det onödiga bekämpningsmedel och en massa socker, sen finns det såklart nyttiga bröd som du kan köpa i affären men om du bakar det själv vet du exakt vilka ingredienser som är i brödet. Om jag tänker rakt upp och ner så tänker jag att t.ex. potatis är billigare än ris som jag använde mig av, då ett kilo potatis kostar ca 5kr och ett kilo ris kostar 20 kr, men ris räcker så himla länge. Du kan säkert laga 20 portioner på ett kilo ris. Potatis kostar olika beroende på säsong t.ex. runt midsommar kostar nypotatis 1kr/kg och just nu kostar potatis 10 kr/kg. Det beror helt enkelt på säsong när vissa råvaror är billigare än andra. Man ska alltid handla efter säsong, En råvara är som billigast när den är i säsong. När råvaran inte är i säsong så behöver den transporteras långt från ett annat land, detta resulterar i att koldioxidutsläppet ökar och likaså gör klimatpåverkan av råvaran.

Hälsa:

Jag tycker att min rätt är bra för din hälsa, såklart är det olika för olika personer vad som är bar för just sin hälsa, men nu kommer jag mest tänka generellt. Grönsaker är jätteviktigt för hälsan. De grönsakerna som jag använde mig av var broccoli, paprika, spenat, ingefära, gul lök och vitlök, jag kommer förklara vad so m kan vara bra och dåligt med några av just dessa grönsaker. Broccoli, broccoli tycker jag nog är världens bästa grönsak, den är så god och det finns så många förmåner med att äta broccoli. Broccoli innehåller mer C-vitamin än apelsin och C-vitamin är väldigt viktigt för oss då det hjälper till med järnupptaget i kroppen och det bygger upp ben och broskvävnad i kroppen. Det är högst ovanligt att man har brist på C-vitamin, men om man skulle ha det så kan det leda till ökad risk av infektioner och tröttsamhet. Broccoli innehåller nästan lika mycket kalcium som mjöl, kalcium är mineral som är viktigt att bilda skelett och tänder men även för att nervfunktionen ska kunna fungera. Kalcium gör också så att hjärtat slår regelbundet och bidrar till bättre sömn. Broccoli är också rikt på järn, spenat är likaså och järn behövs för att hjälpa till med transporten av syre ut till kroppens alla vävnader via blodet. Vid brist på järn blir du blek och du kan känna dig trött och orkeslös. Broccoli är även rik på kalium och k-vitamin som också är viktiga tillskott för kroppens hälsa, så du kan förstå varför jag tycker att broccoli är så fantastiskt. Kokosmjölk är ett gott alternativ till t.ex. mjölk och grädde i matlagningen, fetthalten kan variera men i den kokosmjölken som jag använde mig innehåller 17 g fett per 100 g. Varav de 17 g är 16 g mättat fett som inte är så bra för hälsan. Mättat fett påverkar blodfetterna negativt och det kan ge hjärt- och kärlsjukdomar. Det bättre alternativet är omättat fett, därav finns det enkelomättat fett och fleromättat fett. Det omättade fettet påverkar kroppen tvärtemot hur de mättade fetterna påverkar kroppen, de kan sänka blodfetterna och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dock är kokosmjölk rik på bland annat kalium, järn, magnesium och fosfor. Ett bra vegetariskt alternativ är linser, det är rikt på protein, har låg kostnad och har liten miljöpåverkan. Röda linser innehåller 27 g protein per 100 g linser, d.v.s. 27% protein. Om du då jämför med nötkött så har det 26 g protein per 100 g vilket innebär 26% protein. Det är väldigt många som tror att vegetariska alternativ innehåller väldigt lite protein, men i detta fallet innehöll det vegetarisk alternativet faktiskt mer protein, det var ju inte direkt någon drastisk skillnad men linser är iallafall en bra proteinkälla. Protein ger energi och hjälper till att bygga upp och reparera kroppens alla celler.  När du väljer kolhydrater är det viktigt att på att välja långsamma kolhydrater före snabba kolhydrater. Långsamma kolhydrater håller du dig mätt på länge i förhållande till snabba kolhydrater som fort gör dig mätt men som snabbt kan få dig att känna dig hungrig igen. Exempel på långsamma kolhydrater är fullkornsbröd och pasta, men inte ris som jag använde till denna maträtten.

Det viktigaste av allt är att äta en balanserad kost som innehåller rätt mängd protein, kolhydrater och fetter, sen är det också viktigt att få i sig mineraler och vitaminer. Det är även jätteviktigt att dricka mycket vatten. Man ska försöka att alltid äta maträtter som förhåller sig bra till ekonomi, hälsa och miljö.

Ella Breiler 9a