Matlagningsprov, Ella Breiler

MATLAGNINGSPROV-Utvärdering

Maträtt: Linscurry m ris och Chapati bröd

Vad gick bra?  Vad kunde gått bättre?

Jag skulle vilja säga att det mesta med min maträtt blev bra. Riset råkade koka över men det blev väldigt bra kokt ris tillslut, dock hade jag själv föredragit basmatiris till denna rätten, före jasminris. Min linscurry smakade jag av och försökte få en balanserad och god smak, jag tyckte att smaken blev god men själv hade jag kanske föredragit lite hetta, eftersom när man äter det tillsammans med riset så smakar det ju lite mindre än vad det gör om man smakar direkt ur grytan. Så nu i efterhand, hade jag nog tagit i lite mer curry för lite extra smak och lite mer sambal oelek för att få lite mer hetta. Sen är det ju också väldigt individuellt hur stark mat man gillar och vad man tycker är gott. Bröden var lite torra men meningen var lite att man skulle ha lite gryta på bröden och då är det ju bra om bröden inte är för mjuka så att de blir soggiga, men jag kanske an vände lite mycket mjöl när jag kavlade ut de. Jag har lagat linscurryn innan och kände att det var ett säkert kort men jag tycker att när jag lagade den så lärde jag mig fortfarande saker, som att använda lite mindre mjöl vid utkavling av bröden, addera lite mer hetta så att den är stark när man bara smakar på grytan så att det tillsammans med riset blir bra balans. Jag tycker att jag hade det rent medan jag lagade mat, jag försökte städa undan under tiden och jag tycker att det är ganska lätt att göra medan man gör en gryta då den bara kan stå och puttra på låg värme om det är så att man behöver göra något annat. Det blev dock lite stökigt i slutet eftersom jag gjorde bröden och då har man lite mjölig bänk, men överlag tycker jag att min bänk var bra städad. När jag lagade den a rätten använde jag mig av metoder som sjudning, kokning och stekning, i början lät jag även ingredienser som lök ingefära och sambal oelek för att använda mig av metoden fräsa, medan jag gjorde mina bröd så lät jag min gryta stå och puttra.

Hur är måltiden om man tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö?

Jag tycker att min måltid tar bra hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö, men jag börjar med miljö.

Miljö:

Jag gjorde en vegetarisk rätt, där proteinet är linser. Baljväxter som t.ex. ärtor och linser har väldigt mycket mindre klimatpåverkan än t.ex. nötkött. Enligt en studie som livsmedelsverket har gjort om antal kg växthusgaser som släpps ut när somliga proteinkällor tillverkas per kg råvara. Baljväxter orsakar ca 2 kg växthusgaser per kg råvara, t.ex. nötkött orsakar ca 26 kg per kg råvara. 13 kg baljväxter orsakar alltså  lika mycket växthusgaser som 1 kg nötkött. 

Ris har dock ganska stor klimatpåverkan, en kolhydrat med väldigt lite klimatpåverkan är potatis, men jag tyckte inte att det passade till denna rätten. Jag använde mig av kokosmjölk som väldigt ofta kommer i metallburkar som kan var väldigt farligt för miljön. Jag sköljde ur burken och la den i återvinningen, men vi änvänder dagligen oss av material och metoder som är väldigt skadliga för miljön. Som t.ex. plast, plast är väldigt farligt för miljön, t.ex. sugrör går inte att återvinna i plaståtervinning, därför måste man slänga sugrör i den vanliga slasken och det kommer senare ut i haven och är jättefarligt för t.ex. havssköldpaddor då de kan fastna i sugrören. Jag har sätt flera videor om detta och det finns en lösning, metallsugrör som går att diska och använda flera, flera gånger. De enda råvarorna med plastförpackning som jag använde mig av var paprika, som man kan egentligen kan köpa i lösvikt. Broccolin var i en plastpåse, men när jag tänker efter så köper man ju antingen fryst broccoli i en plastpåse eller rå broccoli och då brukar den var inlindad i plastfolie. När man är i mataffären är det viktigt att tänka på att köpa en papperskasse, eller ha med sig en kasse som man alltid använder. Försöka att köpa så lite grejer som möjligt som har plastförpackning, eller om du ska köpa en paprika och så tar du i lösvikt, behöver du verkligen lägga paprikan i en plastpåse eller klarar du dig utan? Sen när man handlar mat är det också viktigt att kolla efter olika märkningar, som t.ex. den kokosmjölken som jag använde mig kommer från kung markatta och har fem olika miljömärkningar. Fairtrade, handlar du fairtrade produkter så bidrar du till att i detta fallet att de som har odlat kokosnöten har bra arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är en certifiering som har som mål att motverka fattigdom och stärka handlingskraften. Krav, om du handlar KRAV-märkta produkter innebär det att råvaran är ekologisk och det betyder att t.ex. djuret har levt ett bra liv eller att grödorna har odlats naturvänligt, utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Klimatkompenserande transporter är kung markattas egna märke och det finns endast på deras egna produkter. Detta innebär att företaget aktivt försöker minska sina CO₂ utsläpp, genom att försöka optimera sina transporter. Företaget försöker alltid välja t.ex. tåg och båt där det är möjligt, istället för flyg eller lastbil. Ekologiskt jordbruk, är KRAV-märkets motsvarighet i Europa. Allt som säljs och marknadsförs som ekologiskt ska ha denna märkning och uppfylla alla kraven. Ekologiskt jordbruk är grundat efter EU:s regler och inte de svenska reglerna. KRAV-märkningen kriterier inom områdena djurhållning, socialt ansvar och klimatpåverkan är strängare än de för Ekologiskt jordbruk. Ä-märkningen används på produkter som är fria från samtliga tillsatser från E-nummerlistan (E120, E170) osv. Syftet med märkningen är att underlätta för de konsumenter som letar efter produkter som är fria från tillsatser. Jag tycker det är viktigt som både företag och privatperson att aktivt ta upp miljöfrågor i samtal, och aktivt göra något för att gynna miljön och vår jord. Allt vi gör idag har en inverkan på miljön och vi lämnar ekologiska fotavtryck efter oss. Just nu använder vi mer än vad jorden kan ge, enligt WWF lever vi idag som att vi hade 1,6 planeter. För en hållbar utveckling måste vi lära os hur vi använder och tar hand om jordens resurser på ett hälsosamt sätt, så att många, många generationer kan leva kvar på jorden efter oss.

Ekonomi:                                                                                                                                   Jag tycker att min rätt är ganska bra för ekonomin, man använder sig av ganska basic ingredienser som är lätt att byta ut till det man har hemma just den dagen som t.ex. broccoli är lätt att byta ut till blomkål, och paprika kan lätt bytas ut till tomat, eller om man är sugen på zucchini, så kan man ha i det. Om du köper röda linser och kokosmjölk så kan jag nästan garantera att du har resten av ingredienserna hemma så det är också en maträtt som du alltid kan ha hemma och se som ett alternativ när man inte vet vad man ska laga. Nu använde jag mig av en burk kokosmjölk men om jag lagar till min familj på en vardag använder jag två. En burk av kung markattas kokosmjölk kostar ca 20 kr, beroende på var du köper den. Det är ganska dyrt för att vara kokosmjölk, men denna kokosmjölken innehåller endast kokosnöt och vatten och inga tillsatser, till skillnad från Santa marias kokosmjölk som även innehåller kokosnötextrakt och stabiliseringsmedel. Som tidigare nämnt har kung markattas kokosmjölk 5 miljömärkningar, så det handlar om vad man vill lägga pengar på. Själv hade jag valt kung markattas då det är bättre för miljön. När jag lagade mat, gjorde jag mitt egna Chapati bröd, det går väldigt snabbt, behöver inte jäsa och är väldigt billigt att göra. Du behöver endast mjöl, vatten och salt, sedan kavlar du ut det tunt och steker det i en torr stekpanna. Att köpa bröd kan bli väldigt dyrt då det är något som kan gå åt snabbt i ett hushåll. Om man förutser att man bakar en limpa istället från det bröd jag gjorde skulle priset skilja sig där emellan pga. att man behöver köpa jäst osv. Fast om du köper bröd blir det ändå betydligt billigare till skillnad från när du bakar ditt egna bröd. Priserna på bröd ligger ungefär på 25 kr limpan och om du förutser att du köper två limpor i veckan till en familj på fyra pers., så skulle det innebära en kostnad på 2600 kr om året. Om du däremot skulle baka ditt egna bröd så kostar det ungefär 10–30% av vad det kostar att köpa bröd. Om vi nu räknar, med att du bakar lite dyrare och lyxigare bröd så skulle det bli en kostnad på 780 kr, vilket hade resulterat i att du sparat 1820 kr per år. Det är pengar som du kan lägga på mer vettiga och kanske roligare saker. Om du bakar ditt egna bröd så vet du exakt vad som är i brödet och du vet att det inte finns några onödiga tillsatser. I vissa bröd finns det onödiga bekämpningsmedel och en massa socker, sen finns det såklart nyttiga bröd som du kan köpa i affären men om du bakar det själv vet du exakt vilka ingredienser som är i brödet. Om jag tänker rakt upp och ner så tänker jag att t.ex. potatis är billigare än ris som jag använde mig av, då ett kilo potatis kostar ca 5kr och ett kilo ris kostar 20 kr, men ris räcker så himla länge. Du kan säkert laga 20 portioner på ett kilo ris. Potatis kostar olika beroende på säsong t.ex. runt midsommar kostar nypotatis 1kr/kg och just nu kostar potatis 10 kr/kg. Det beror helt enkelt på säsong när vissa råvaror är billigare än andra. Man ska alltid handla efter säsong, En råvara är som billigast när den är i säsong. När råvaran inte är i säsong så behöver den transporteras långt från ett annat land, detta resulterar i att koldioxidutsläppet ökar och likaså gör klimatpåverkan av råvaran.

Hälsa:

Jag tycker att min rätt är bra för din hälsa, såklart är det olika för olika personer vad som är bar för just sin hälsa, men nu kommer jag mest tänka generellt. Grönsaker är jätteviktigt för hälsan. De grönsakerna som jag använde mig av var broccoli, paprika, spenat, ingefära, gul lök och vitlök, jag kommer förklara vad so m kan vara bra och dåligt med några av just dessa grönsaker. Broccoli, broccoli tycker jag nog är världens bästa grönsak, den är så god och det finns så många förmåner med att äta broccoli. Broccoli innehåller mer C-vitamin än apelsin och C-vitamin är väldigt viktigt för oss då det hjälper till med järnupptaget i kroppen och det bygger upp ben och broskvävnad i kroppen. Det är högst ovanligt att man har brist på C-vitamin, men om man skulle ha det så kan det leda till ökad risk av infektioner och tröttsamhet. Broccoli innehåller nästan lika mycket kalcium som mjöl, kalcium är mineral som är viktigt att bilda skelett och tänder men även för att nervfunktionen ska kunna fungera. Kalcium gör också så att hjärtat slår regelbundet och bidrar till bättre sömn. Broccoli är också rikt på järn, spenat är likaså och järn behövs för att hjälpa till med transporten av syre ut till kroppens alla vävnader via blodet. Vid brist på järn blir du blek och du kan känna dig trött och orkeslös. Broccoli är även rik på kalium och k-vitamin som också är viktiga tillskott för kroppens hälsa, så du kan förstå varför jag tycker att broccoli är så fantastiskt. Kokosmjölk är ett gott alternativ till t.ex. mjölk och grädde i matlagningen, fetthalten kan variera men i den kokosmjölken som jag använde mig innehåller 17 g fett per 100 g. Varav de 17 g är 16 g mättat fett som inte är så bra för hälsan. Mättat fett påverkar blodfetterna negativt och det kan ge hjärt- och kärlsjukdomar. Det bättre alternativet är omättat fett, därav finns det enkelomättat fett och fleromättat fett. Det omättade fettet påverkar kroppen tvärtemot hur de mättade fetterna påverkar kroppen, de kan sänka blodfetterna och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dock är kokosmjölk rik på bland annat kalium, järn, magnesium och fosfor. Ett bra vegetariskt alternativ är linser, det är rikt på protein, har låg kostnad och har liten miljöpåverkan. Röda linser innehåller 27 g protein per 100 g linser, d.v.s. 27% protein. Om du då jämför med nötkött så har det 26 g protein per 100 g vilket innebär 26% protein. Det är väldigt många som tror att vegetariska alternativ innehåller väldigt lite protein, men i detta fallet innehöll det vegetarisk alternativet faktiskt mer protein, det var ju inte direkt någon drastisk skillnad men linser är iallafall en bra proteinkälla. Protein ger energi och hjälper till att bygga upp och reparera kroppens alla celler.  När du väljer kolhydrater är det viktigt att på att välja långsamma kolhydrater före snabba kolhydrater. Långsamma kolhydrater håller du dig mätt på länge i förhållande till snabba kolhydrater som fort gör dig mätt men som snabbt kan få dig att känna dig hungrig igen. Exempel på långsamma kolhydrater är fullkornsbröd och pasta, men inte ris som jag använde till denna maträtten.

Det viktigaste av allt är att äta en balanserad kost som innehåller rätt mängd protein, kolhydrater och fetter, sen är det också viktigt att få i sig mineraler och vitaminer. Det är även jätteviktigt att dricka mycket vatten. Man ska försöka att alltid äta maträtter som förhåller sig bra till ekonomi, hälsa och miljö.

Ella Breiler 9a